Fantastiska nyheter från Australien och kennel Zensu: Kylies dotter Bliss har fått 9 valpar! Det blev 1 svart hane, 1 svart tik, 1 blue roan hane, 1 blue roan tik, 1 black&tan hane och 3 black&tan tikar!!! Vi väntar spänt på bilder!

Första veckan på jobbet avklarad. Jag kan inte säga annat än att jag verkligen stormtrivs! Arbetskamraterna är toppen - var längesen jag skrattade så mycket och OFTA. Bättre chef får man nog också leta efter.
    Kylie är med stor sannolikhet dräktig för hon beter sig inte alls som sitt vanliga pigga och glada jag. Hon har fått vara med mig på jobbet nästan hela veckan och fått flera "nära-döden-upplevelser" i och med lunchpromenaderna med Almanza-flattarna. Inser att hon verkligen behöver träning i det här med att umgås med hundar av andra raser (framför allt de av storlek större)...
    Idag ledde jag min fjärde trimkurs! Denna gång var det Södermanlands cockerklubb som bjudit in mig. Bilder från kursen kan ses på klubbens hemsida - tack Anci och Co för en trevlig dag, med duktiga deltagare och JÄTTEGOD MAT! Och så cyclamen förstås...

Gissa vem som tog körkort idag!

Bruno och Leia ögonlystes utan anmärkning av Lena Karlstam på Strömsholm.

SÅ mycket att skriva om - känns det som. Efter över två år är det återigen valpar på gång!
    Det hela började med en ca 4-timmars tågresa ner till småländska Alvesta i söndags. Där väntade jag flera timmar (det var planerat) inne på stationen på grund av det ytterst tråkiga vädret (jag hade en väska + bur och hund att släpa på, så det var ju inte precis upplagt för långa promenader ändå). För att fördriva tiden i väntan på att hanhundsägaren Christina Daniels skulle komma och hämta oss läste jag en medhavd engelsk deckare - som jag i och för sig läst en gång tidigare för två år sen på väg hem från Oslo. Hade glömt det mesta så det gjorde ingenting. Mot slutet blev det lite väl plågsamt så jag blev ytterst lättad när Christina ringde och sa att hon skulle komma om en stund.
    Jag gick ut och väntade på att hon skulle dyka upp i sin blåa Volvo med takbox. När hon väl kommit fram till stationen och parkerat och ska hälsa på Kylie utbrister hon: "Hej gumman, ska du gifta dig!". Det kommer jag nog aldrig att glömma.;) När Christina skulle få in henne i bilen betedde sig Kylie ytterst konstigt, blev mer eller mindre panikslagen och ville inte alls! Det slutade med att jag fick ta över och då gick det lättare. Vi stannade vid affären så att jag fick handlat mat - skyndade mig som bara den och tog så lite som möjligt och som dessutom var lättlagat. Det verkligen ÖSREGNADE på vägen hem till Christina!
    Parningen skulle ske inne i stugan på tomten - eftersom det var helt uteslutet att vara utomhus (och Christina hade valpar inne i huset). När Pete blivit utsläppt ur kenneln och kom springande över det våta gräset sprang Kylie rätt ut från skyddet av stugans tak för att kolla på honom. Väl inne i stugan for de runt - upp och ner - från sängen till golvet. Efter en liten stund satt de ihop - och regnet öste fortfarande ner utanför. Det var då man nästan undrade om det kanske skulle bli ett regntema på valparna istället - men jag hade ju redan bestämt att det blir Kylie Minogue-låtar igen och det håller jag fast vid. När de suttit ihop i säkert mer än 35 min klampar en person - helt oväntat - rätt in i stugan! Det var Jens Karlsson som var på väg hem till Skåne från utställningen i Högbo. Då släppte hängningen och Kylie var högst misstänksam, skällde ut Jens och var väldigt orolig. (Rent allmänt så har hon betett sig ytterst annorlunda när hon löper - flyger i luften för ingenting).
    Efter en kort, men trevlig pratstund med Jens och en snabbtitt på hans LILLA 9-veckors valp som låg i bilen skjutsade Christina mig till Kronobergshed vandrarhem där jag bokat rum i två nätter. Värdinnan var väldigt trevlig och hjälpsam och jag hade en trevlig vistelse där. Synd bara att det nyckfulla vädret gjorde långpromenader svårt - sedan vill man kanske inte gå vilse heller i de småländska skogarna! På måndagen var jag och Kylie själva hela dagen och jag fortsatte att läsa min bok. Man kände sig dock lite strandsatt, men det skulle ju inte vara så länge så det fick ju gå.
    På tisdagsmorgonen fick jag ett sms från Samira att Leia hade A-höfter! Verkligen jättekul! Efter att ha städat rummet (och fått reda på av värdinnan att "det var inte så noga och det blir säkert bra") lämnade jag nyckeln och väntade på att Christina skulle komma och hämta oss för att para Pete och Kylie än gång till innan vi åkte hem. Även den här parningen gick ok och de hängde LÄNGE! Christina hann dock bjuda mig på lunch på ett mysigt café utanför Moheda och skjutsade oss sen till stationen i lagom tid att gå på tåget och åka hem. Jag hade jättetrevligt, tack för allt, Christina!

Trimkursen avklarad. Gick upp tidigt imorse för att vara på brukshundklubben strax efter 8. Kursen började halv nio. Antalet deltagare blev bara fem - men det kändes alldeles lagom. Att hjälpa fler hade varit svårt att hinna med. Trots en inplanerad heldag (där jag ärligt talat trodde att vi skulle hinna klart innan utsatt tid, med tanke på hur lite päls deltagarna generellt hade) så sprang tiden ändå iväg - och vi hann inte riktigt med allt. Det här var tredje gången jag höll kurs - och tredje gången som jag underskattar tiden som går åt! Hmmm. ;) Bilder kommer ut på klubbens sida så fort som möjligt.
    Om man bortser från "lunch-incidenten" så var dagen riktigt lyckad (och jag hoppas att de som deltog tyckte detsamma)! Nästa gång beställer vi inte av någon som kör hem... Om lunchen varit mitt orosmoment nummer ett så var nummer två STÄDNINGEN (det är ett stort hus att städa)! Fruktade att få göra allt själv och hålla på i timmar, men alla hjälptes åt och det gick fort och smidigt. Ryggen tog dock stryk av alla oergonomiska ställningar så nu blir det horisontalläge resten av kvällen!